Förr i tiden så var det ganska lätt att prata om när man var frisk eller sjuk. Då hade vi ett medicinskt perspektiv och om det var något som gick att mäta eller härleda från kroppen så var vi sjuka annars var vi friska. Kanske inte riktigt så men i huvudsak. När jag var barn till exempel så fick jag stanna hemma från skolan när jag hade feber men fick gå dit om jag inte hade någon feber. Du kanske håller på att bli sjuk, men gå nu så får vi se
Idag utgår vi från en helhetssyn där vi förstår att allt som vi går igenom påverkar oss. Att vi både har en kropp och en själ att ta hänsyn till. Egentligen är det bara man själv som kan säga om man är sjuk eller frisk. Ska inte fastna i definitioner, utan vill egentligen bara komma fram till att om vi ska vara noga med vår hälsa så är det mycket vi ska tänka på.
Det är ju ganska självklart att både kost och rörelse har en stor påverkan på vårt mående. Vilken livsstil vi har är av stor betydelse. Är jag en soffpotatis som gillar fet god mat, sötsaker, vin, öl och kanske starkare alkohol samt dessutom röker så finns det stor förändringspotential och mycket att kunna ta tag i. För om vi pratar om en god livsstil så är detta ett exempel på motsatsen.
Stora negativa händelser i vårt liv har en stor påverkan på hälsan, i synnerhet om det är långvarigt och svårt att hitta en lösning på. Som exempel på sådana händelser är att bli utan sitt jobb, en skilsmässa, sjukdom etc. Denna typ av händelser påverkar ju också mer än ett område t.ex påverkas ju alla dessa ekonomin. Svårast och därmed farligast är de situationer där man inte kan hitta någon lösning. En långvarig sjukdom och lång arbetslöshet sliter hårt. Dessa situationer skapar en inre stress.
Stress kan vara både av ont och godo. Stress försätter kroppen i beredskap och gör oss beredda på en kraftsamling och beredskap. När situationen är över ska kroppen återgå till normalläge. Kortare perioder av stress får nog betraktas som tämligen normala och ofarliga. Om stressen pågår under en lång tid kan det dock påverka vår hälsa negativt i form av olika psykosomatiska symptom som högt blodtryck, ångest och depression.
Omgivningen påverkar oss ofta mer än vad vi tror. Konflikter på arbetsplatsen påverkar direkt trivsel. Om det blir upptrappade och långvariga har vi här en stor källa till en hälsorisk. Det är viktigt att så tidigt som möjligt ta tag i det oavsett om det handlar om konflikter med arbetskamrater eller kanske med chefen. Chefen har ett övergripande ansvar för organisationens arbetsmiljö och iden räknas även den psykosociala miljön. Här är det viktigt att vara lösningsfokuserad. Vad kan du göra på kort sikt? Vilka alternativ finns på längre sikt? Var kan du få stöd?
Relationer är ju inte bara de vi har på arbetsplatsen utan också de vi har i vår bekantskap och i vår familj. Dåliga relationer till våra anhöriga får oftast en stor påverkan på hälsan.
Alla dessa saker kan påverka hälsan i en negativ spiral, men vi ska inte glömma att samma saker kan vara en stor källa till glädje och kan bygga en god hälsa. Helheten är här ett nyckelord, hur den totala situationen ser ut och på hur långvarigt det är.
I nästa avsnitt ska vi titta lite på hur kosten påverkar vår hälsa